FÖRORD
Att forska är centralt i waldorfpedagogiken. Det kräver å ena sidan självreflektion, å andra sidan vilja att förbinda sig med världen och utforska den. Rudolf Steiner förväntade sig att waldorfskolor skulle bli pedagogiska högskolor vars forskningsrestultat inte bara skulle berika den enskilda skolans undervisning utan också få positiva följder för undervisningsväsendet i allmänhet. Lärarna uppmuntrades att dela med sig sina insikter, sina framgångar och misslyckanden såväl för varandra som för äldre akademiker och andra intresserade. En sådan praxis är mycket mera än en ensam akademisk övning: det äger en social och emotionell dimension. Ut ur kärleken till ens kallelse växer inspiration, entusiasm och lärarkompetens. Samtidigt kräver den att man ständigt ombedömer innehållet och metoden i sin undervisning, så som man skall stanna upp och reflektera kring ens individuella egenskaper som lärare. Detta Mastersprogram, erkänt av Univesity of Plymouth, är ämnat som stöd i en sådan process.
Från första början har programmet haft en europeisk karaktär: man har velat se längre än till de traditionella normerna och formerna i varje enskilt lands utbildningskultur. Det blev snart uppenbart hur olika såväl förväntningarna som de inbyggda förutsättningarna var, och hur lätt det var att hamna i felplacerad kritik och nationella klyschor. Projektgruppen arbetade emellertid i en konstruktiv kollegial stämning, och förstod snart att de skilda perspektiven faktiskt var byggmaterial för alldeles nya samarbetsbegrepp inom det som brukar kallas för högre utbildning. Så växte det fram en solidaritet vilken vi hoppas skall utvidgas att omfatta alla dem som önskar att ta sig an denna utmaning med oss.
Vad skall projektet då leda till? Dess framtid beror på vad studenter och lärare gör av det. Vi är emellertid övertygade om att den nedan beskrivna modellen kan bidra till skolutvecklingen samtidigt som den kan bilda en väg till yrkesutveckling för alla kolleger. Vid första anblicken kan den te radikalt annorlunda än vad man är van vid att se som ett magisterprogram. Efter att noggrant ha studerat och arbetat med det, från många olika synvinklar, känner vi förtroende för att det motsvarar de kvalitetskrav som vanligtvis ställs på studier på denna nivå och samtidigt står i samklang med waldorfpedagogikens anda.
Det finns utrymme för kreativitet, individuellt uttryck och utveckling, variation i tillvägagångssättet, djupa frågeställningar och noggrann undersökning lika väl som kollegialt intresse och stöd. Därmed ställer sig högskolan i skolornas tjänst. Denna spännande utsikt, främmande som den kan te sig först, uppmärksammas även utanför dagens waldorfrörelse och följs med intresse av de som vill se reformer och förnyelse inom läraryrket i hela Europa, och även bortom vår världsdel.
Detta är ett innovativt steg, och som alla sådana företag kommer även det att innebära risker lika väl som oförutsedda möjligheter och svårigheter. Men om det hjälper oss att öppna dörrarna för samtal och beslutsfattande som grundas på forskning i våra skolor och om det förstärker waldorflärarnas upplevelse av sitt yrke som ett privilegium – ja, då är detta ett steg framåt i strävan att ge våra barn den pedagogik som var den ursprungliga visionen, och som är den innersta kärnan i vår världsomfattande, dagsaktuella skolrörelse.
Christopher Clouder För The European Council for Steiner Waldorf Education
